Digitalisera mera? Konferens om juristrollen i förändring

Igår gick Stiftelsen för Rättsinformations årliga konferens av stapeln med fokus på hur juristrollen förändras med teknikens framväxt. VQ:s Helena Hallgarn inledde konferensen utifrån ämnet ”Legal tech som utmaning och möjlighet för juristen” med en kort tillbakablick på sina 20 år som aktiv inom legal tech-området. Under dessa år har det funnit många trender, projektidéer och teknikutveckling, men juristbranschen och sättet att leverera juridik har ändå inte förändrats särskilt mycket i grunden. Helena diskuterade varför och pekade bl.a. på den viktiga faktorn samverkan.

För att driva på en verklig förändring med lyckade IT-projekt behövs bättre samverkan mellan jurister och IT-utvecklare på ett helt annat sätt än idag. Det behövs en förståelse från bådas håll för varandras kompetens och en ”brobyggare” i form av en legal tech utvecklingsledare som kan driva projektet.

Överhuvud taget pekade Helena på behovet av nya roller och nya kompetenser för jurister, men också på de stora möjligheterna med digitaliseringen och hur man som jurist får större möjlighet att fokusera på utmanande, roliga och värdeskapande uppgifter.

Behovet av samverkan var något av ett huvudtema under dagen och återkom även när Frida Pemer, docent vid Handelshögskolan, berättade om sitt forskningsprojekt ”From Human to Robotized Expertise”. Projektet som undersöker hur digitalisering kan leda till genomgripande förändringar i kunskapsintensiva företag pågår för fullt, men Frida delade med sig av några spännande sneak peaks från de första slutsatserna så långt.

Några faktorer som särskilt har bedömts är process- respektive tjänsteinnovation. Där har juristsektorn kommit relativt långt avseende process-innovation, dvs den interna effektiviseringen, men precis som Helena Hallgarn konstaterade tidigare, har inte så mycket hänt avseende den externa leveransen, tjänsteinnovationen. Där har istället revisionsfirmorna kommit betydligt längre, både avseende nya sätt att leverera sina tjänster och avseende att hitta lösningar på nya frågor. Revisionsfirmor har också lyckats implementera modeller för både top-down och bottom-up innovation. Juristbranschen har däremot företrädesvis en top-down struktur där nya idéer tas fram av ledningen och implementeras nedåt i organisationen.

Frida visade också på de organisatoriska förändringar som kommer bli nödvändiga framöver. För att anpassa sig till digitalisering och ny utveckling måste företag vara betydlig mer snabbfotade, måste arbeta mer i tvär-funktionella grupper och samverka på ett helt annat sätt än tidigare. Organisationsstrukturen behöver därför ändras från dagens hierarkiska pyramid till en struktur baserad på agilt nätverkande.

En av de stora farorna som Frida såg med utvecklingen framöver är kunskapsglappen som finns i många organisationen när de som säljer in uppdrag eller ledningen inte förstår möjligheterna och begränsningar med tekniken och där gamla belöningsmetoder inte fångar upp de personer som driver innovation och som bistår andra med digital kompetens. Digitaliseringen möjliggör nya organisationsstrukturer och betalningsmodeller, men ställer också krav på kontinuerlig kompetensutveckling och organisatoriskt lärande.

Mycket av detta bekräftades senare i Jan Sjöstens mycket intressanta presentation av Skatteverkets digitaliseringsarbete. Jan är digital strateg med fokus på samverkan mellan verksamhet, juridik och IT för att nå hållbara helhetslösningar. I sin presentation berättade han konkret hur denna samverkan går till mellan IT-arkitekter, utvecklare och jurister. Genom att vara lyhörda för varandras kompetenser, och undvika fackuttryck utan försöka förklara vad man menar och vill uppnå med vanligt språkbruk, har man kunnat driva lyckade digitaliseringsprojekt.

Skatteverket har en imponerande helhetssyn på sin digitala strategi med ett tydligt kundfokus. Som en mycket bra förklaringsmodell, gjorde Jan en jämförelse med musikbranschen. Den tidigare hanteringen med pappersblanketter motsvarar då LP-skivorna och utvecklingen med e-tjänster en digitalisering av ett fast innehåll på motsvarande sätt som CD-skivorna. I nästa steg, med digitaliseringstjänster direkt hos kunden, kan man nå motsvarande omstöpning som t.ex. Spotify gjort för musikbranschen.

För Skatteverket innebär detta nästa steg att man vill gå ut direkt till kunden. Istället för att kunden ska behöva gå in på Skatteverkets hemsida för att ange uppgifter, bör Skatteverkets tjänster finnas hos kunden och underlätta direkt i vardagen. Det som underlättar för kunder leder också till mer rätta uppgifter hos Skatteverket. Som exempel nämnde Jan ROT-avdrag, där kunden borde få kunna komma åt information och beräkningsunderlag direkt när fakturan skapas, inte gå in i efterhand och göra en anmälan.

Jan visade också konkret upp hur olika jurister och IT-utvecklare definierar lösningar, se denna bild:

Överst visas den juridiska beskrivningen av “Eget utrymme”, därunder den IT-arkitektoniska modellen.

Genom ömsesidig förståelse och samverkan kan man kommunicera via båda metoderna. Och genom att beskriva dessa på detta sätt kan de även återanvändas i andra utvecklingsprojekt.

En annan mycket imponerande presentation stod Lisa Göransson och Ryan Turner, Allen & Overy för, när de berättade om det innovativa arbete som byrån gör.

Byrån arbetar mycket strategiskt med teknikutveckling och har bl.a. en dedikerad teknikgrupp med ett 40-tal personer som implementerar tekniklösningar och ser till att juristerna på byrån verkligen använder dessa på bästa sätt, som arbetar direkt med klienter för att fånga upp hur leveransen kan göras bättre och utvecklar kundorienterade lösningar, som följer trender och håller koll på allt nytt på marknaden m.m. Vidare har Allen & Overy förra året startat igång det spännande FUSE-projektet, där byrån fungerar lite som en start up-inkubator som supportar åtta företag under ett år med att utveckla nya legal tech-lösningar. Lisa och Ryan visade också konkret vilken nytta de har av en av dessa lösningar för hantering av stora globala transaktioner.

Under dagen gavs även många andra spännande och inspirerande inblickar och diskussioner kring hur mycket teknik jurister bör kunna, hur juristutbildningen bör anpassas för att bättre förbereda studenterna på ett arbetsliv där teknisk kompetens krävs och hur komplicerat digitaliseringsprojekt blir när regelverken inte är skapade av jurister med förståelse för teknik. Som Owen Eriksson påpekade är det ju faktiskt så att jurister som skriver lagar också designar e-systemen som ska hantera myndighetsutövningen baserat på dessa, dock oftast utan att de inser det eller de långtgående praktiska konsekvenserna av regleringarna. Som så många andra talare under dagen förespråkade även han bättre samverkan mellan olika kompetenser.

Eller som Jan Sjösten uttryckte det: ”Alla jurister borde ha en IT-arkitekt som kompis.”

Stanley Greenstein, Sebastian Ramsey, Staffan Malmgren, Helena Hallgarn, Frida Pemer och Jan Sjösten i paneldiskussion om juristens roll och teknikperspektivet.

 

Share