Seminarium om AI och människan

Vid gårdagens årsmöte valdes Helena Hallgarn, Virtual Intelligence VQ, till ny ordförande för Svenska föreningen för IT och juridik (SIJU). Läs mer här: VQ:s Helena Hallgarn ny ordförande för SIJU

Efter årsmötet fortsatte kvällen på det inslagna temat med ett spännande seminarium om ”AI och människan” med Daniel Akenine, teknikchef Microsoft Sverige.

Daniel Akenine började med att berätta om den djupgående analys som gjordes inför Davos World Economic Forum 2015 om vilka scenarier som var mest sannolika att inträffa före 2025, nämligen dessa:

Inom sju-åtta år kommer vi alltså troligtvis ha en stor mängd självkörande bilar och städer helt utan trafikljus. Vi kommer att ha kläder som är uppkopplade mot internet och säger till när de behöver bytas, ha styrelser med minst en AI-maskin som ledamot, ta fram 3D-printade saker gällande allt från bilar till organ för transplantation.

Daniel Akenine menade att dessa scenarion inte var så långt borta som det kanske kan verka. Redan idag används AI i stor utsträckning för specifika uppgifter, som t.ex. botar för att överklaga parkeringsböter, vilka varit väldigt framgångsrika.

Den AI som finns idag bygger på programmerade algoritmer, statistik och big data, men fortfarande har vi ingen AI som kan sägas ha implicit kunskap på samma sätt som människor. Däremot kan en del avancerade AI-lösningar simulera implicit kunskap, ibland t.o.m. bättre än de facto implicit kunskap hos människor.

Frågan är dock vad vi människor ska ägna oss åt då AI-lösningar tar över fler och fler mänskliga uppgifter. Inom 20 år beräknas mer än hälften av alla arbeten vara borta, dvs år 2038 kommer mer än halva befolkningen vara fri att utforska sina egna intressen. Mer fritid (under förutsättning att ekonomin tillåter det) kan ju låta som en positiv sak, men undersökningar visar på den s.k. arbetsparadoxen: Vi är som mest lyckliga och mest uppfyllda av det vi gör när vi är på jobbet. Ändå vill ingen tillfrågad hellre vara på jobbet än ledig. En intressant notering i dessa studier är också att det som är mest tillfredsställande på fritiden är att köra bil, vilket antagligen inte heller kommer finnas kvar som sysselsättning i någon större utsträckning i framtiden.

Frågan är också hur stora beslut vi ska överlåta till AI-lösningar och hur vi människor bäst samverkar med dessa? Dessa och liknande frågor är i fokus för det nya initiativet AddAI.org, som är en plattform för att diskutera inverkan av smarta algoritmer och AI på samhället utifrån sociologiska, juridiska och affärsmässiga perspektiv.

Det Daniel Akenine ville ge som medskick under seminariet var att vi människor bör försöka förstärka vår mänsklighet, inte bli mer lika maskinerna då vi inte kan konkurrera med maskinernas förmåga att minnas fakta eller se statistiska mönster. Det som gör att människor kan klara unika, oförutsedda, situationer bättre än AI-verktygen är att vi kan relatera till vår omvärld och dra slutsatser och bygga förståelse för problemlösning därifrån. Rätt utnyttjat kan teknik och IT göra oss både smartare och mer mänskliga.

Share